Bo Setterlind
Liv
Nyss kom hela skogen in i vårt sovrum,
Och jag hörde den glömda sången.
Plötsligt märkte jag, hur mörkret med sina toner omgav oss
- som en moder som vaggar sitt barn.
Älskade, kom!
låt oss fortsätta inåt,
in bland de sjungande träden
tillsammans!
Där varje port är en pärla
Att sitta hos dig
är som att sitta vid en flod i månljuset.
Jag lyssnar med alla sinnen till nattens musik.
Det ädla har tytt sig till mörkret.
De vita tänderna öppnar en port till Visheten,
till den viskning där leendet
hör.
Att sitta hos dig är att uppleva Guds kärlek, allt påminner om tonerna
som gömt sig
i träden.
Ungdomskärlek
Du sade dig vara ingenting,
men i din blick såg jag stjärnhimlen.
Uppmaning till hänförelse
Låt oss ge varandra tid,
låt oss göra famnen vid,
låt oss älska, låt oss sjunga,
inte hålla tand för tunga,
låt oss skratta, låt oss leka
låt oss sorgerna beveka,
låt oss jaga tvivlen bort,
livet är så gränslöst kort!
När dig jag ser
När dig jag ser igen, hur ljus blir världen här!
Hur klar i solens hägn var sträng på lutan är!
Fast svagt jag ser dig nu och svagt jag hör din röst, all sol, all sång är Du, min vän, som ger mig tröst.
När du är här, ej spår av sorg mitt hjärta bär.
Jag undrar så, om sår kan finnas , där du är.
Mitt liv tycks utan liv, när du hos mig ej är.
Min död ej skrämmer mig, blott du, min vän, är här.
(fritt efter Thomas Moore)
1 Comments:
Liv, jag tycker mer den påminner om lust/sex haha.. ursäkt mig
Post a Comment
<< Home